Bright Eyes. Letting off the Happiness. Det är ikväll i min ensamhet och måttligt abnorma sorgsenhet som jag återinser hur fantastiskt genomsyrad av sorg skivan är. Precis vad jag själv anser att jag behöver nu. Trots att jag vet att det är idiotiskt att anse att man behöver självmord på 10 spår när man redan känner sig ganska benägen att hoppa framför ett. Livet tar sina turer och ikväll är en värdelös kväll. Pull my hair, jag har slutat passa folk när jag passar dem. Jag vill antingen passa eller inte passa alls. Att vara bra för stunden är en värdelös sak. Och känsla. Jag vet att jag kan hitta bättre vänner. Och jag vill inte behöva tävla om dem jag har. Nu ska jag och min genomdeprimerade kropp gå och lägga oss. Det var skönt att höra Oscars röst ikväll i alla fall.