Jag är bitter. Ja, det vet både jag och alla som träffat mig i mer än en minut. Men ikväll insåg jag verkligen i vilken deprimerande grad jag befinner mig. Åkte tåg. Fruktansvärt många fulla minderåriga för att vara en torsdag och när jag går av hänger sig en utav de högljudda helvetena sig över en stång och asgarvar okontrollerat och jag tänker för mig själv "garva på du, helt onödigt då du ändå inte kommer minnas det imorgon" måste ta mitt bittra jag i kragen någon dag.