Blev nyss övertalad av stinav att det är ok att röka så länge livet är lite bittert. Alltså just nu. Nattcigg på kall balkong. Jag önskar att jag kunde frammana tårar. Det hade varit ohyggligt skönt just nu.

Inatt satt jag till oförskämt sent och tittade på En förlorad värld. Skulle gärna se ett avsnitt till innan jag gick och la mig men är nog lite rädd att väcka Marianne ändå. Daniel droppade nyss att det släpptes ett nytt gossip idag. Är dock ganska besviken på förra. Kan bero på att besvikelsen över Neshov trilogin satt i. Skam den som ger sig.

Jag är tröttast i världen.

Vila på gröna ängar tog nyss slut. Och min kärlek till trilogin med den. Världens kanske sämsta slut. Hollywood var långt borta när det skrevs. Tvingade nyss ut Marianne på en "kall och missnöjd" cigg. Tröstäter choklad jag egentligen inte ens tycker är god. Detta är illa. Jag är så besviken, orden räcker inte till.

Mariannes arma moder har gjort det möjligt. Jag är nu invigd i En Förlorad värld och är betagen. Underbar serie. Sambon i fråga gav upp efter några avsnitt men hon är ursäktad, hon har ju sett den förut. jJg sitter här och vill inte riktigt sova. Men imorgon är en annan dag. Sofie är hemkommen från staterna, välkommen tillbaka till småstadslivet. Imorgon blir det fika. Det nya Gossip avsnittet har släppts föresten. När jag är ensam en stund imorgon skall jag starta min dammsugare till dator och titta på det. Cravings!

Jag har faktiskt förvånat mig själv idag. Inte nog med att jag har varit bakfull som en hel scoutkår, jag har varit AKTIV som en nykter sådan också. Först regnbågsfestivalen som var varm, högljudd och lång. Sen laga paj som blev ptja, sådär. Sen gallerinatten med samboskapet. Vi har hittat ett litet guldkorn. Kanske två. Jag har fått ut mer av dagen än jag någonsin trodde var möjligt när jag vaknade imorse.

PS. Vila på gröna ängar kom igår. Förväntningarna är stora. Vågar nästan inte läsa den ifall den inte är vad jag vill att den skall vara. Håll en tumme eller två.

Igår var jag på flatafton. Och träffade den vackraste människan in the world. Nu är jag bakfull. Det var så himla längesen jag var bakfull och det känns fruktansvärt. Jag vill dö. Kan inte någon komma hit och duscha åt mig?

Stinav, en förlorad ölvän är aldrig en glömd ölvän. Saknad saknad!


SÅ, nya friska tag! bort med baksmällan (en kanna kaffe, balkongsluft +en välbehövd dusch): regnbågsparaden nästa

I år blir julafton ett jävla helvete och jag önskar att jag jobbar då.

time can break your heart

Jag åkte hem från jobbet idag. För jag bara hostade och snörvlade och såg allmänt sjuk och febrig ut. Åkte hem med trevligt sällskap på bussen. Ringde min sambo och mötte upp henne efter en liten omväg där jag sa hejhej till Malva. Drack kaffe, mötte upp KP och gick en runda på stan som slutade med tre par utomordentliga strumpbyxor. Tre olika nyanser. Det ni!
Vi lagade riktigt god middag men slog inte grannarna i doft - som vanligt. Avrundade med kaffe, ben & jerrys fantastiska chocolate fudge och kall cigg på balkongen. Kan kexchoklad bli satt? Det är frågan.

Webben är livsfarlig. Notan slutade på över 400 om man räknar in boken. Jag kunde inte hejda mig när jag väl börjat. Men samtidigt så var resten filmer. Och filmer har man livet ut! Dessutom var det bara klassiker. Imorgon får jag lön! Tjoo! (Och jag som inte skulle slösa...)

Nu är den beställd, Vila på gröna ängar. Tredje och sista boken. Åh, jag vill inte att dem skall ta slut. De är för bra för det. Dröjer dock till vecka 39-40 innan den är MINMINMIN.

Jag känner mig förvånansvärt överlevd, för att ha jobbat lördag. I vanliga fall brukar man nämligen inte vara i stånd att ens ta sig upp för sin egen trappa. För att inte tala om trappan från omklädningsrummet och upp igen. Men idag är jag ganska levande. Och Woffe körde mig hem, varje dag utan flygbuss är en bra dag.

Sofie: är du kvar när jag kommer hem från australien i februari?
My: nej förhoppningsvis har jag ett annat jobb då
Sofie: åh.. vad synd...

Detta gjorde mig jätteglad. Verkligen skitglad. Dagen blev så mycket lättare och varje bong med mat som dök upp kändes lite lättare. Folk tycker om mig på mitt jobb. Folk vill att jag ska jobba kvar. Kändes nästan som ett hallelujah moment. Inte för att jag någonsin varit i kontakt med Gud. Han verkar vara en sur och bitter gubbe.

Jag längtar f.ö tills jag hittar tredje och sista delen av Berlinerpopplarna. Kan vara det absolut bästa jag läst på länge.

Jag jobbar mycket framöver. Kan inte riktigt svara på varför, men det är väl kanske jävligt frivilligt. Då slipper jag känna och tänka så mycket. Och gör inte av med några pengar heller, för den delen. Vilket jag annars är väldigt bra på. Räknar man lite lätt på det kommer jag ha jobbat 11 dagar i rad när söndag infinner sig. Jag kommer vara gnällig och lukta snabbmat. Men det är nog bra.

Den 24e är det Tingsek & Timbuktu på Debaser. Mina vänner skall följa med, visst ska ni? :)

Idag känner jag såhär:

Insåg när jag varit vaken lite för länge för att somna om att jag inte börjar förrän 12.00 idag. En kopp kaffe extra för det.

Marianne går i skolan, och har således skoluppgifter. Hon gjorde ett tappert försök efter vår tidiga lunch att få mig att följa med och fotografera något hus hon ska rita av i skala och grejer. Men så föll det någon droppe och jag tvärvägrade. Så nu sitter jag här, med smutsigt hår och kanske ångrar mig lite. Jag borde i alla fall duscha. Drömde för övrigt att brinnande bokhyllor föll över mig inatt. Det var ett tecken. Det skall aldrig mer samtalas om att varken slänga eller använda böcker för att värma hemlösa barn. Tänker helt sonika fortsätta läsa Eremit kräftorna, med smutsigt hår.

Har nyss läst ut en av mina nya favoritböcker. Det nakna hjärtat av Lisa Tucker. Låter väldigt mesig och ovärd din tid i läsning, men åh. LÄS. Har en diskussion med Daniel huruvida det är rätt eller fel att slänga böcker. (Pocket då, inbundna är inget att diskutera) Han påstod att slänga är lika illa som bokbål. Själv anser jag att böcker som blir eldade i t.ex en brasa kan fylla ett större syfte än att bara slänga dem. Då kontrade han med "nu talar jag i och för sig om bokbål á la Hitler, My". ÄSCH! Frågan är dock fortfarande: är det moraliskt rätt av mig som väluppfostrad bokuppfödare att bara slänga en massa böcker som jag inte hittar någon annan rättfärdig ägare till?