MonBio på Debaser igår. Först hade jag ett träd i vägen första 36 minuterna, sen hade jag fri sikt i en timme, och det var vackert. Filmen var fin den med, förresten (Sigur Ròs - Heima). Imorgon tänker jag inte ha någon tändare med mig till Debaser. My - Skäggjakt 1-1!

Jag har haft två fantastiskt lediga dagar. Karolina har förgyllt större delen av dygnen med sin närvaro och jag är så glad att hon är hemma igen. Mot hela min starka besatta vilja två väldigt skäggfria dagar.

Note to self:

skivor jag måste köpa inom det närmsta;

Dinosaur Jr., Sonic Youth, Placebo och Riceboy sleeps.

Obs, på söndag bokar vi biljetterna till Indien, yo-fucking-hooo!

Himlen är lika sur som jag varit den senaste veckan. Jag gillar mulna kvällar. Det får gärna regna. Hårt regn som smattrar och förintas när de kraschlandar på marken. Så länge jag är inomhus. Och kan höra regnorkestern med ett förnöjt leende under en filt.
Ikväll är bara en i raden av kvällar som jag kommer önska att Lennart Persson fick leva i 58 år till, gärna för alltid. Vi förlorade något fint där, den 18 maj. Något jävligt exceptionellt.
Markus Larsson (en mysig smygkärlek), skrev "...Jag ska aldrig mer träffa honom i livet, och det sista jag minns är att Lennart Persson håller ett långt och innerligt hyllningstal till en stor och livslång kärlek. Det handlar inte om en kvinna eller Elvis Presley. Det är bara några minuter kvar innan The Cramps går på scenen och Lennart kan inte sluta prata om bacon".
Vi borde ha fler Markus Larsson i vårt Sverige, och vi borde verkligen ha en livs levande Lennart Persson. Som kan inspirera mig och hylla band som senare kommer att vara något utav mina käraste. Just tack vare Honom.

Min Karolina har kommit hem från Barcelona vilket firades med vin (som sedan ledde till att jag trillade av en pakethållare och har nu ett präktigt sår på höger knäskål samt årets sjukaste blåmärken på innerlåren.)

I'm happy because i'm stupid,
I'm not as brave as I thought
'Cause my heart gets broken so easily.
So just be gentle, be gentle with me.

Mitt lilla Schlagerorakel är på fika. Han kom trippandes med cola och satta burgare. Det är en fin vän, det är den finaste sorten. Särskillt när jag är sjuk (dödssjuk, obs). Han vet vad som krävs, min lilla bög. Siestabilder kommer nog sen, när jag orkar och huvudvärken har gett med sig.