fredag 2 oktober 2009

Jag är hemma från Prag. Och det med glädje i varje vrå av min sargade kropp. Jag är mätt på turism, trappor, gatsten och juvelaffärer. Inte lika mätt på billig öl, dock. Men mitt Dalaplan väger upp, åh vad det väger upp. Malva meddelade att vi får bo kvar ett år till och sällan har jag känt mig så lycklig som nu. Mitt hem förblir mitt ännu ett år.


Jag bjuder er även på en bild från Prag där en glad tjej leker med löv som vore hon 5 år (hon ser inte riktigt klok ut, men vem gör det nu för tiden?)

1 kommentar:

Therese Vorbau sa...

GUD VAD SKÖNT! Bra att ni får stanna ett år till. Förlåt att jag inte ringt angående fika idag, mitt dumma jag hällde i mig för mycket av det goda igår och mår därmed som förtjänat idag. Vi får höras i veckan.