Förresten, glömde i all min smärta att Karolina är värd världens största medalj efter igår. Kvinnan följde mig, sympati haltade, och höll sin skadade väninna sällskap på ett värdelöst sjukhus i många timmar, EFTER att i princip ha burit in samma väninna i soffan under natten då hon fann henne sittandes på köksgolvet med ett paket frusen broccoli i ett kanske inte allt för nyktert tillstånd. I owe you one!