Alfred fick rätt. Bloggen pausade bara en vecka. Kanske. Livet är svårt just nu. Och tungt. För första gången i mitt eländiga liv har jag tappat lusten till det jag älskar mest - mat. Kilona rasar av mig och jag tackar gud och helvetet för att de visar barmhärtighet. Vad jag däremot saknar är sömnen. Den ljuva, omedvetna sömnen. Där man slipper känna. Slipper tänka. Slipper vara. Ett enda stort vakuum. Som jag knappt sett skymten av sen i torsdags. But you are a boomerang you'll see, you will come back to me.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar