Idag är den sista dagen på 2008. Jag försöker känna efter i mig själv om jag gillat 2008 överhuvdutaget, och det har jag såhär i efterhand verkligen gjort. Det har varit under dessa 12 månaderna som jag fick Anna-Maria, mitt ris närhelst på dygnets timmar jag behöver henne. Charlotte, David, Johanna, Yoko, Virre, Lisa, Angelica, Jean, Afif, Pierre, David, Mathilda R, Mathilda B, Theres, Madelen, Buffy, Nancy, Stina och Mi och My. Jag har funnit så förbannat fina vänner det här året att jag nästan känner mig bortskämd. Det är klart att 2008 varit ett fint år, allt som allt, när dessa människorna funnits med.

Och utan Oscar, Karolina, Malva, och Marianne hade detta året inte varit genomlidligt. Jag älskar er, så mycket mer än ni någonsin kommer vara kapabla att älska mig. Therese: Tack för att du funnits vid min sida, alltid redo. Jag älskar dig, och snart (nåja, augusti, men såhär dagen innan nytt år kan man inte vara pessimist), snart står vi i en massiv mängd människor och skriker och är alldeles fullständigt lyckliga.

Något jag önskar att jag gjort MER 2008:

Dansat med StinaV.
Uppskattat vad jag har istället för att längta efter något jag aldrig kommer få.

Gott nytt år, mina fina vänner och de jag inte känner.
Nu ser vi till att det blir ett förbannat fint 2009, wont we?

Mina löften till 2008 var;

sluta lyssna på spice girls
träffa daniel
skaffa mig en karl (kommer bli en deprimerande punkt på nästa års sammanfattning)
dansa mer
åka till sofie i NY & marianne i london.

Jag misslyckades med alla utom två.

Men jag säger som Stina; inte heller minns jag att man lyckas med mål. det vore ju förfärligt tråkigt.

Alltså kan jag rada upp hur många nya mål som helst för 2009, men orkar jag det? Vill jag det? Ja, det vill jag kanske. Imorgon.

VAD SKA JAG MED VÄRDIGHET NÄR JAG KAN HA DET BRA

Fjärde och sista boken i Twilight-serien är beställd och jag väntar med spänning. Läste och såg att Karolina krockat, baby, vi får helt enkelt sluta förutspå bra dagar, det är som att be dem gå åt helvete!

Och jag förstår, faktiskt, att du loggar ut när jag skriver, som jag bäddat får jag också ligga. Jag förstår och accepterar det.

making contact gets harder as the silence grows longer

Lilla hjärta, lugna dig och lyssna på mig. Sluta slå sönder mitt inre och börja dunka i vanlig takt, så tar vi oss igenom det här - igen.

Faktiskt väldigt bakfull. Dricker yoggi med maxad fetthalt och undrar om Bakistabletterna bara är bluff och båg eller om det vore värt att investera i ett rör. Finsmsen blev fyllesmsen och nu pratar vi inte mer om det, kära vänner. My Lundström skall ta en dusch. Det var en fantastiskt fin och lyckad fest, föresten.

find a cure for my heart

Igår var verkligen en så otroligt slapp dag. Efter pizzafrukosten med Pippi satt vi typ döda i x antal timmar och stirrade på mest inget alls. Sen slog det väl slint, kan tänka. VI GICK PÅ REAN. Det sämsta vi kan ha gjort ever. Nåväl, efter att ha överlevt världens längsta köer i en halvtimme bestämde vi oss för att det faktiskt fick vara nog. Vi bokade biobiljetter (den sög. vill inte prata om det, ever) sen körde karolina mig till systeryster. Väl där slängdes jag tillbaka till gymnasietid och löste mattetal för glatta livet. Bakfull hjärna som sätts på matteuppgifter är inte att förlita sig HELT på. Efter fina systern och bion åkte vi och åt mcdonaldsmat.

Allt som allt var det en fantatisk dag.
Jag har finsmsat i två dagar och vet inte vad jag ska göra med svaren som jag får och känslorna det väcker. Vi tar väl en kudde och kväver dem, helt enkelt.

"OH MY GOD YOU THINK I'M IN CONTROL OH MY GOD YOU THINK IT'S ALL FOR FUN"