David har fixat vår projektor. Inte bara Fixat så att den fungerar, utan gjort den till en livs levande tv. Det är coolt. Vi kollar på Nightrider och får oss ett gott skratt.

Nu kom världens mest underbara pappa Kvist. Och plötsligt känner jag mig lika vilse i psykologi termerna som jag gjorde igår kväll när Anna P bjöd på (världens godaste) middag och Frits satt och slängde en massa Aristotoles och Platon omkring sig. Men han är underbar, pappa Kvist. Alla borde ha en Göran Kvist i sitt liv. Jag är tacksam över att själv ha det.

Malva och jag sitter i köket. Jag äter frukost och hon äter lunch. Paul Robeson sjunger för oss och det är en fin onsdag jag vaknat till.

Nu sitter jag sömndrucken i soffan och lyssnar på Bon Iver och intar min andra kopp kaffe, tänker att livet är ett förunderligt hittepå. Och just nu trivs jag i allt detta förunderliga och jävliga och nästliga. Angående min svinis så kan jag tala om att det fortfarande är svinis. Nej, ingen läkare har bekräftat detta, men ta mig tusan om jag inte själv skulle kunna känna om jag har svinis eller inte. DET ÄR KLART ATT JAG HAR SVINIS. Så, nu tycker vi synd om My. Bra, just så, fortsätt så!
Nu: The Reader.

Jag är sjuk. Svinis, helt säkert. I vilket fall är jag hemma från jobbet och försöker bli frisk. Gjorde ett tappert försök att underhålla mig med SVT play, men så fort det var roligt och jag började skratta började jag även hosta hysteriskt. Alltså: att vara sjuk innebär att ligga och ha tråkigt. Men jag mår bra, riktigt riktigt bra.

HAHA. Det gick över nu. Allt bara rann av mig. Skönt. Tack för visad feghet, det går bra nu!

I DON'T REALLY LOVE YOU ANYMORE
I DON'T WANT TO GET OVER YOU
CAUSE I DON'T WANT TO GET OVER LOVE

i think i need a new heart
the cactus where your heart once was