Jag har tagit mig den fantastiska blogg friheten att göra en önskelista (obs. 22 maj) , den kan ni se här till vänster. Spexigt, va? Jag har även gjort en liten lista över nyss utläst litteratur. Just nu läser jag En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz.

Och nu, när jag väl är hemkommen från Sturup, skänker jag alla mina tankar till Sandra som är kvar. Med värsta tänkbara duo. YOU GO GIRL, YOU CAN DO IT!

Natten till onsdag drömde jag att jag skulle plasta 35 000 tecknade barnporrfilmer, med sju i varje paket. Med vanlig jävla hushållsplast. Under tiden som jag utförde min uppgift spelades dom här förbannade tecknade filmerna upp på ena väggen. När jag packat klart alla kom en liten gubbe med pip skägg och slet upp allt och bad mig börja om. Hela natten!
Det mest obehagliga var ju inte porrfilmsdrömmen i sig, det obehagliga var att min hjärna diktat ihop den.

Jag sitter i Göteborg och befinner mig i en fruktansvärt smärtsam matkoma. Mellie, hennes mage och jag var på Landvetter med orden "hälsa Eva att ni ska få fika" i färsk minne från Assi. Vi åt, må ni tro. Allt som vi aldrig fick äta när vi jobbade där. Mo-fucking-HA!
Imorgonjättebitti åker jag hem - igen. Semester, kom.

Sitter på Finnairs hemsida och drömmer mig bort till Indien. Januari känns så fruktansvärt långt bort. Så fort skatten trillar in på kontot tänker jag tvinga Pia att boka biljetter med mig. Alltså är delmålet till målet midsommar.

Och egentligen har jag något att sysselsätta mig med varje månad fram till i alla fall augusti.
Siesta som innebär Johanna och Placebo, Coldplay, Way out west och kanske kanske kanske Emmaboda. Och naturligtvis: semester 17.7-20.8, augusti kommer med andra ord att springa iväg.

Det var valborg. Jag skulle ligga hemma och glo då jag jobbat. Men eftersom Alfred & Elin drack öl på Möllan var jag inte sen att ändra mig.

Egentligen var jag katastrofalt bakfull (jag börjar bli gammal. Bakfull efter fem öl. Vart skall detta sluta?) och hade inga som helst planer på att gå i demotåg. Men eftersom solen sken och jag inte hade något bättre för mig var det lika bra att göra årets kraftansträngning.

Men nu är min soliga och härliga långledighet över och jag skall om någon timme återigen infinna mig på mitt andra hem.

Det är sol på min balkong. Jag lapar för allt vad min bakfulla ork tillåter. Melanie Safka och jag har en trevlig morgon. Samboskapet är på demo och trängs med människor. Det känns som en omöjlig prestation från min sida så jag skall möta upp dem i parken efteråt istället. Med min fina Marianne, hoppas jag. Jag saknar.